söndag 17 juli 2016

Natta ensam barnen - äntligen lätt som en plätt

Lätt som en plätt är väl lite att ta i men ändå utan större drama. Har skrivit om att ensam natta två barn under 1,5 år här och här. Det var rätt kaotiskt men vet ni, nu tycker varken jag eller F att det är jobbigt alls, men å andra sidan är de inte heller mera båda under 1,5 år. Ava fyller ju faktiskt 1 år om precis en vecka.

När jag var ute på middag förra veckan sa F att det varit en såpass harmonisk och lyckad kväll att han tyckte att jag borde gå oftare ut och äta. Haha, ja gärna!

Ikväll är F ute och äter med sina jobbvänner. Egentligen var vi alla bjudna och på väg till sista minuten. Vi hade varit på ett 6 års kalas efter vilket barnen däckade totalt och Umi var inte helt i topp restaurang form kändes det som, så vi beslöt att F går och representerar oss ensam och bra så, för kl.20.30 hade de inte ännu börjat äta. Tur att vi inte alla gick!

Här har nattningen gått smidigt, utan några problem alls. När det var som jobbigast när Ava var nyfödd och Umi endast 1 år 4 mån så väntade och önskade man att denna dag skulle komma och ikväll konstaterade jag lungt, att jag inte tycker att det är ett dugg jobbigt om F går nånstans en kväll, mer tråkigt utan sällskap! Och så säger folk, vänta bara, det blir bara jobbigare. Hah, tji fick dom, det blir bara bättre!

På tal om helt annat så bjuder jag på en bild på Xima.


1 kommentar:

  1. Ja oj vad jag har stört mig på det där med att alla påstår att det blir värre ju äldre barnen blir. Nu har jag förstås inte hela facit ännu, men nu då vår äldsta är tio och vår nästäldsta snart fyller nio (vi har samma åldersskillnad mellan dem som ni har mellan era barn) kan jag nog bara konstatera att min tes fortfarande håller: spädbarnsåldern är tyngst och sen blir det bara bättre och bättre och bättre. Samma sak nu med vår yngsta som just har fyllt tre, det blir nog bara enklare hela tiden.

    Och vilket sjukt sammanträffande att ni bor i Mellieha, dit vi är på väg! Mikko nämnde att ni bor på Malta då när vi funderade på vart vi ska fara, och sen, när vi hade bokat, klickade jag in mig på din blogg och såg att ni ju bor just i den staden vi ska bo i. Osannolikt! Vi träffas jättegärna om ni har tid!

    SvaraRadera