lördag 21 maj 2016

Snuvan kom som ett brev på posten

Passligt till alla besök så blev barnen, yes båda, redigt snoriga igår. De var inte febriga till en början men riktigt täppta och eftersom de båda sover med tutt (napp) så gick ju natten åt skogen. Går ju inte att ha den i munnen när man inte kan andas genom näsan. I ngt skede sov Ava endast när man stod upp, försökte man sätta sig i fötöljen grät hon hejdlöst. Så jo, det var en mycket lång natt, men för att påpeka det positiva så hade de på Fs jobb felbokat en grupp så han var ledig idag, yes! Det var minsann skönt att vara två vuxna med två sjuka barn. Igår hade jag en situation när Umi vaknat från sin tupplur, trött, täppt, eländig och mycket gråtig och famnig. Medan jag tröstar honom slintar Ava och slår huvudet. Måst ju sätta ner Umi för att se att det gick bra men även trösta henne. Båda skrek helt hysteriskt. På något vänster rymdes de båda i famnen och kunde gråta en längre stund i kapp. Jag var helt färdig när kvällen väl kommit och gick och la mig innan klockan nio! Som tur gick jag så tidigt för natten var inte något att hänga i julgranen.

Innan kvällen, igår alltså, hade båda fått stegring så jag tänkte nej fasen hur ska detta sluta, med tanke på våra besök. Men emot alla odds träffade vi ändå Pia, Nelson och Norah i lekparken idag på eftermiddagen och Umi lekte som bara den. Visst hade han ännu lite på 37C men inget värre än det och han verkade nog inte det minsta sjuk. Ava var lite hängigare men hon fick vila i vagnen. De åt också bra och verkar faktiskt redan mindre täppta så nu håller vi alla tummar och tår att detta var en kvick variant. Tror det var något de snappade upp från toddler movement class för där var ju så hiskeligt många barn.

Det hör ju också till att sjukdom kommer i samband med besök eller mycket program. Nu har de ju mått prima, förutom Umis allergiattacker, hela tiden här och lite flunssa är ju inte hela världen men skönt vore det om det nu lättar. Drömmer om en hel natt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar