torsdag 26 maj 2016

Nu har jag nog blivit vuxen

Har aldrig haft stort omtyckte för koriander. Eller ja, inte tyckt jätte illa om det men inte heller diggat så att jag sku ha köpte det hem och använt det i matlagningen. I små doser har jag tyckt att det varit alright. Idag lagade min kompis Kia en vietnamesiskt inspirerad sallad med massa färsk koriander, ingefära, chili, vinegär, kål, blomkål osv och redan när jag kände doften av den uppskurna koriandern tyckte jag att det doftade himelsk och det var ju bara för gott. Tycker att det ger fler vuxenpoäng än mycket annat, det att man börjar tycka om nya smaker. Ser redan fram emot nästa måltid med koriander.

tisdag 24 maj 2016

Vissa far, andra kommer

Pia med familj far ikväll med flyget Kia & Mio kommer med. Det har varit så kul med Pias familj. Umi kommer nog att undra varför han inte får träffa dem mer. Som tur åker vi till Finland en sväng i slutet på juli. Det som är rätt lustigt är att Umi mest talar om pappan Thomas, fast han leker mest med systern Norah som han kallar Ida (som min kompis som var här i slutet på förra veckan). Mycket folk på en kort tid, hehe.

Idag har vi hunnit till butiken, en sista café-lekpark träff med Pias, dammsuga och moppa! Nu är vi redo för nästa besökare.

Och ja, Ava fyller ju 10 månader idag! Hon far omkring och säger Aischa, vet det nu sen betyder. Hon är ett naturbarn som vägrar skor och strumpor. När det blir kyligare på kvällen försöker jag med strumpor men de hålls i snitt inte länge på, hur man än försöker. Hon är världens goaste typ med de gällaste ljuden, största leendet, bästa aptiten och skönaste dance movsen.

 

söndag 22 maj 2016

Sightseeing, Popeye Village och Pool & Barbecue Party

Våra vänner hade hyrt bil så vi beslöt att cruisa lite innan förmiddagens program. Vi tog dem först upp till The Red Tower här i Mellieha varifrån man har en fin utsikt över staden men även mot grannöarna Comino och Gozo. Sedan fortsatte vi till den spektakulära stranden Ghajn Tuffieha. Vi gick dock inte ner utan beundrade stället uppifrån. Verkligen fint.


Sedan for vi till Popeye Village som byggdes 1980 inför inspelningarna av musikalen Popeye och är idag en av de större turistattraktionerna på Malta. Helt kul att går runt där fast hela stället är bara så absurt! Man kan hyra det för bröllop och det hoppas jag att jag en dag blir bjuden på, bröllop i Popeye Village, det vore ju något!


 


Den observanta och den som känner till kan se på bilden ovan att där går Pia med Norah och Nelson. De blev kvar för lunch men vi beslöt att åka hem för att inte jinxa ödet med barn som haft stegring dagen innan och dessutom skulle ju umgänget fortsätta senare hos oss.

Och vilken fortsättning! Det var faktiskt såpass kul att Umi börja gråta när de gick vid läggdags. Barnen lekte först inne, byggde tågbanor, läste böcker, och sedan ute, plaska i poolen, kasta boll, vattna plantor och whatnot. Umi kunde inte alls fokusera på att äta utan vidare bara, men vad gör nu det när man har kul! Tror det var extra roligt för Umi att leka med barn som han, för det första kände igen från tidigare och för det andra förstår vad han säger. Han babblar på i lekparkerna men ingen svarar ju, så nu när han sa bygga tåj eller kasta boll så fick han faktiskt svar på tal. Umi och storasystern Norah leker så fint tillsammans. De har verkligen roligt ihop.




Som tur åker de inte ännu hem utan vi hinner ännu med en förmiddag på stranden. Det var förövrigt det enda sättet att trösta Umi när de gick hem, att förklara att vi ser dem imorgon på stranden var vi kan bygga sandkakor. Gullen. Han kommer att tala om denna dag i evigheter!

Vi besegrade eländet

Stegringen är borta och båda barnen sov gott! Hurraa! Vi har redan hunnit med lite sightseeing och en tur till Popeye village, mer om det senare, med Pia och familj och nu väntar vi, eller barnen sover ännu, på att de kommer på pool & barbecue party hit till oss. Otroligt kul med vänner på besök!


lördag 21 maj 2016

Snuvan kom som ett brev på posten

Passligt till alla besök så blev barnen, yes båda, redigt snoriga igår. De var inte febriga till en början men riktigt täppta och eftersom de båda sover med tutt (napp) så gick ju natten åt skogen. Går ju inte att ha den i munnen när man inte kan andas genom näsan. I ngt skede sov Ava endast när man stod upp, försökte man sätta sig i fötöljen grät hon hejdlöst. Så jo, det var en mycket lång natt, men för att påpeka det positiva så hade de på Fs jobb felbokat en grupp så han var ledig idag, yes! Det var minsann skönt att vara två vuxna med två sjuka barn. Igår hade jag en situation när Umi vaknat från sin tupplur, trött, täppt, eländig och mycket gråtig och famnig. Medan jag tröstar honom slintar Ava och slår huvudet. Måst ju sätta ner Umi för att se att det gick bra men även trösta henne. Båda skrek helt hysteriskt. På något vänster rymdes de båda i famnen och kunde gråta en längre stund i kapp. Jag var helt färdig när kvällen väl kommit och gick och la mig innan klockan nio! Som tur gick jag så tidigt för natten var inte något att hänga i julgranen.

Innan kvällen, igår alltså, hade båda fått stegring så jag tänkte nej fasen hur ska detta sluta, med tanke på våra besök. Men emot alla odds träffade vi ändå Pia, Nelson och Norah i lekparken idag på eftermiddagen och Umi lekte som bara den. Visst hade han ännu lite på 37C men inget värre än det och han verkade nog inte det minsta sjuk. Ava var lite hängigare men hon fick vila i vagnen. De åt också bra och verkar faktiskt redan mindre täppta så nu håller vi alla tummar och tår att detta var en kvick variant. Tror det var något de snappade upp från toddler movement class för där var ju så hiskeligt många barn.

Det hör ju också till att sjukdom kommer i samband med besök eller mycket program. Nu har de ju mått prima, förutom Umis allergiattacker, hela tiden här och lite flunssa är ju inte hela världen men skönt vore det om det nu lättar. Drömmer om en hel natt!

fredag 20 maj 2016

Äggfria babyvänliga plättar

Har inte lagat plättar eftersom Umi inte äter ägg trots att man ju bra kan laga äggfri smet. Lagade en gång några månader sedan en sjukt god pannkaka som han aldrig ens smakade på. Fick dock för mig idag att pröva på nytt. Googlade lite recept för ville göra smeten så babyvänlig som möjlig så att Ava också kunde äta av den.


Detta lagade jag (är en halv sats men tur så lagade jag inte en hel för äggria plättar blir himla tjocka och mättande så vi har massvis ännu över och som känt sitter sen föräldrarna där och mumsar i sig)

5 dl mjölk
4 dl vetemjöl (kommer nästa gång att pröva lite hälsosammare mjöl eller blanda olika)
1 tsk bakpulver (såg att vi också hade bikarbonat i skåpet så satt med en nypa, säkert onödigt)
1/2 tsk kanel (kommer nog att lägga mer nästa gång)
piku lite salt

Många recept innehöll även vaniljsocker som säkert gör det super gott men lade inte med för ville inte ha i socker. Blanda all torra ingredienser och lägg sedan gradvis med mjölken. Låt smeten stå c. en halv timme i kylskåpet. Stek i olja och smör.

Och hur blev det?


Mamma gott, sa Umi flera gånger, så fick nog godkänt. Ava åt också en hel plätt så det var ju verkligen lyckat. Tror Umi tyckte det var speciellt roligt när han fick vara med och steka och sedan smaka. Han trivs verkligen bra i köket och vill alltid vara med och laga mat. Nu när han gärna åt så tror jag att jag ska pröva laga äggfria spenatplättar igen. Det är ju super lunch!

onsdag 18 maj 2016

Kampen mot atopisk exem - part IX

Umi har återhämtat sig från sina ägguttslag men kliar sig så in i vassen på natten om han inte får Atarax. Hur ofta is man riktigt ge? Någon sku säga att låt nu den unga mannen sova (han sover ju super gott om han inte kliar) och ge varje kväll fast men vi tycker att man bör ge så sällan som möjligt. Vi gav tre kvällar i rad (vi ger ytterst sällan på dagen) och han sov som en sten och hyn mår ju förståss bra av att inte klias sönder under natten. Eftersom Ava sover som en gudinna (jo jag vet att man inte får säga sånt om småbarn för då går det åt fanders), vet inte ens när jag senaste (flera veckor sedan?) sku ha vaknat med henne så ifall Umi sover så sover hela familjen som stockar. I förrgår gav vi inte atarax för tyckte hyn var såpass bra men ja, där gjorde vi fel, han klia som en tok och kunde sen inte somna om, så han var vaken mellan kl.01-04 och sedan vaknade Ava pigg och munter kl.06. Gäsp! Kaffe konsumptionen går på högvarv. Umi var dock sen helt slut och sov en fyra timmars tupplur på dagen. Ava faktiskt också, ingen aning varför hon var så trött efter en hel natt men himla skönt var det ju för mig!

Igår fick han en liten dos atarax och sov igen 11 timmar, så vi fick alla sova gott. Man tackar ju och tar emot hela nätter för sedan är det verkligen full rulle under dagarna. Men för mig är det inte ett tillräckligt bra argument för att ge atarax, så att man själv kan sova, utan det handlar ju om Umi. Är det OK att han får atarax flera kvällar i veckan eller inte? Oftast ger vi ju alltså inget, det är bara vid ordentliga uttslag. Läkarna brukar säga ge 2-3 gånger om dagen som värst. Men nu är det på nätterna som han behöver det mest, kan man då ge en mindre dos under en längre period? Kanske jag borde konsultera någon? Vissa är ju dock jätte pro-medicin medan andra emot. Vi är ingendera men tycker alltid det är bättre att inte ge medicin om det inte verkligen behövs. Sen smörjar vi nog honom med kortison flera gånger i veckan, vilket andra igen tycker är illa. Klart man gärna sku slippa både kortisonet och antihistaminet men det fungerar ju tyvärr inte. Måst dock påpeka att hyn är så mycket finare sen vi flyttat till Malta. Nu har han ibland exem i ansiktet och lite i knävecken och vid handleden. Sedan kliar han huvudet som en tok om han blir för varm. Men han har inga uttslag alls på mage och rygg.

Nu har vi installerat en fläkt vid hans säng för värme är det värsta. Egentligen är det inte så himla varmt att man egentligen redan behöver fläkt, det är c.24C inne på dagen. Vi andra klarar oss bra, men stänger man av fläkten så stiger genast Umis kroppstemperatur och kliande börjar. Sen under dagen är han non stop i full fart och han blir helt svettig och kliande börjar. Ibland får man sätta honom på soffan, framför någon serie som han faktiskt är intresserad av så att han ska sitta still en stund, och ha fläkten mot honom, bara för att kyla ner honom och det fungerar faktiskt bra.

tisdag 17 maj 2016

Hur gick det med myrorna?

Har vi diskat upp och städat efter varje måltid, som jag så stolt predikat, för att bekämpa myrinvasionen? Nej verkligen inte. Det äts ju konstant i detta hushåll. Morgongröt, lunch, yoghurt/mellanmål, middag och ännu välling/kvällsgröt och vi har ingen diskmaskin så man diskar ju non-stop! Och ofta blir det en skål, en kastrull, några tallrikar och i bästa fall, oftast, kvällens middag. Vi märkte dock snabbt att myrorna inte kommer ner i diskhon så det var ju vår räddning. Inget lämnades framme förutom i diskhon då. Fast ja, en morgon var dom ju där, myrorna, fler starkare snabbare och grymmare. De är hungriga och no mercy skräller i huvudet på dem. De finns till och med i roskisen. Fast när man riktigt pynjer så slipper man dem en dag eller två, men sen hittar de en bortglömd smula som de kommer i mångfald efter. Har köpt ordentliga plastpåsar så in i brödet kommer de ej. Jag dödar dem utan ånger medan jag snällt fångar och för ut spindlar. Kackerlakor har vi ännu sluppit. Varje gång köket är skinande rent så svär och lovar man att man inte mer någonsin lämnar en middagsdisk framme, men när kvällen är kommen och barnen är i säng så är man så innerligt trött att man knappt orkar klämma i sig dagens dos choklad och borsta tänderna så blotta tanken att börja diska får knäskålarna att darra. En myra i taget!

måndag 16 maj 2016

SÅ peppad inför besök

Har så mycket att se fram emot att det inte är klokt. På onsdagen ska vi igen på toddler movement class och träffa nya vänner. På torsdagen kommer min kompis Ida (från Finland) på dagsbesök innan hon drar på konferens till Valletta. Jag och barnen ska plocka upp henne från flygfältet och sedan får vi hänga hos oss. Super kul att ses. Samtidigt kommer min kompis Pia med familj: Umis jämnåriga vän Nelson, äldresystern Norah och Pias man Thomas. Pia ska delta i samma konferens i Valletta men efter den tagit slut spenderar de från lördag till tisdag i Mellieha. Fantastico! Vi har planerat café-lekpark träff, trädgårdshäng hos oss med grillning och ännu strandhäng. Ser så fram emot att träffa dem och för Umi att träffa sina vänner. Samma dag som de åker så kommer min gamla goda vän Kia med sin son Mio, som är 2 veckor äldre än Ava. De ska bo hos oss i en veckas tid. Yes yes yes! Den här månaden kommer att gå i ett huj. Är så jätte glad att få träffa alla dessa underbara människor och himla roligt att få visa dem var och hur vi bor!

Dagens anekdoter

- Umi har missat uttalet mellan naki och nati, så nuförtiden äter Ava nakigröt innan läggdags.

- Kom så går vi till bilen.
- Tuut tuut, tåg häst, Umi rutcha, Ava också, mamma kaffe, Umi kex, Ava riskaka
- Nej nu vi ska till butiken och köpa mat.
- Nej nej nej Umi inte köpa mat, Umi koka mat

- Bravo Umi, du var jätte duktig i butiken
- Bravo Umi, Ava också duktig, Bravo Ava. Pappa också bravo.
- Pappa är på jobb, kommer du ihåg han for med motorcyckeln.
- Pappa bateau hejdå. Umi också bateau.
- Nej, Umi har inte en motorcyckel, Umi har en cyckel.
- Mamma också bateau.
- Nej mamma har ingen motorcyckel, mamma har en bil
- Mamma annan bil, mammas bateau - damsuga, damsuga mattan, xima neeeej inte mattan.
- Ja just det, så du menar att mammas motorcyckel är damsugaren.
- Mamma diska
- Ja ännu det ja.

- Denna veckan kommer vänner på besök. Först kommer Ida
- Ida
- Sen kommer Pia
- Pia
- och Nelson
- Nelschon
- Norah
- Nojah
- och Thomas
- Natura!

Eh okej, hur blev Thomas Natura? Det gäller också att hänga med i förklaringar och de egna orden för att alltid förstå vad som menas.

- Umi och Ava kalinka
- Appelsiner har vi inte nu, men ni kan få äppel.
- Ava också äpple, Umi mango
- Mango har vi inte
- Umi blobidopp
- Plommonen tog slut men ni kan få banan
- Umi påkållel
- Pow Control (en Tv serie) kommer kanske ikväll. Vi måst kolla på TVn sen om det kommer.
- Mamma kolla TV påkållel.

söndag 15 maj 2016

Turistbilder från Gozo

Vi spenderade dagen på grannön Gozo. F tar grupper dit och dyka så han har besökt ön flera gånger men för oss andra var det första gången. Färjan tar c.20 min och det blåste så in i vassen så vi fick dra på oss tröjor och mössor trots att det annars var en riktigt varm dag.


  

Mest har vi faktiskt bilder på oss och väldigt få från vad vi såg. Hehe, ibland så. Vi fick snurra runt som tokar för att hitta parkering och parkerade till sist bilen halft olagligt men slapp undan böter. Vi traskade sedan runt i Citadella, vilken är öns gamla stan, och åt sedan lunch på en terass i Rabat. Umi fick sin pizza, jag åt en goziansk sallad medan F tog en traditionell Ftira och ja åt Ava hade vi med egen mat.

Vi beslöt att ännu åka till Dwejra Bay, även känt som Azure Window & Blue Hole, var F brukar dyka. Det var minsann en vy! Vågorna kastade sig mot klipporna så idag var där inga dykare i sikt. Inget i världen sku få mig att kasta mig in dit i vattnet och dyka ner till 30 meters djup. Hu! Inser ju att det måst vara otroligt spektakulärt men att se fiskar så nära (stort nej nej) och måsta dyka/simma genom tunnlar, nej huj. Snorkla kan jag ännu gå med på men dyka, där går nog gränsen. Bra att jag är gift med en dykarinstruktör!




    

Vilken fin dag det var! Och så behändigt nära men samtidigt så känns det genast som om man är på semester. Visst är det också roligare att vara samlad hela familjen.

fredag 13 maj 2016

Allergi, leksaker i huvudet & egentid

Umi fick ganska ordentliga efter-ägg uttslag igår eller jag antar åtminstone att det har med det att göra. Natten efter restaurangbesöket sov han knappt. Han klia klia klia. Vi hade inte skaffat ny Atarax så det var inte mycket man kunde göra mitt i natten annat än ta honom i sängen och klia honom. Hela dagen var han trött, envis, gnällig, lättretlig och ja, för att inte glömma, kliig vilket definitivt påverkar humöret. Jag hade en ny vän med bebis på besök så det gick ändå helt OK, men Umi gick helt klart på övervarv så hon måst tycka att det minsann var full rulle här, hehe. När han går på övervarv så kastar han saker, och gärna mot Ava. Efter att man sagt hundra gånger att det räcker och vi suttit ner och diskuterat varför man inte får kasta hårda leksaker i huvudet på henne, så blir man tillsist skit nervös och ryter till. Suck.

På eftermiddagen lyckades vi få tag i en ny flaska Atarx som kostade 2.90e jämfört med 19e i Finland (obs, samma storlek på flaskan) och eftersom han ännu var lika kliig på kvällen så fick han en dos innan natten. F och jag satt sedan länge och diskuterade kastande. Umi är så himla söt med Ava, och vill alltid att hon ska vara med och att hon ska få precis allt han får. Sen när han blir för ivrig kan han dock slå till, vilket nu helt enkelt hör till, tyvärr. Han blir bara så upp i varv och vill klappa på henne men gör det lite får hårt. En endaste gång bet han henne hårt, med flit. Detta skedde när mina föräldrar var här och jag blev så jädrans arg att han aldrig gjort det pånytt. Han förstår tydligt skillnaden mellan fel och FEL. Umis kastande eller skrikande är säkerligen ett rop på uppmärksamhet. Ava har dock den senaste tiden varit jätte självständig, kryper runt och pillar på sitt. Är egentligen aldrig i famnen. Hela dagen är jag egentligen med Umi, talar med honom, leker med honom och Ava hänger liksom bara med. Ja, inte så illa, men typ. Huvudfokus är på Umi eftersom vi diskuterar och leker mer aktivt, så dåligt med uppmärksamhet får han verkligen inte. Förstår om det varit då när Ava var betydligt mer famning men nu är hon ju precis tvärtom. Fick nästan dåligt samvete över hur lite Ava varit i famnen på senaste, men sen igen så verkar hon inte alls lida av det. Hon är bara så nöjd av att krypa så hon går från rum till rum och leker med diverse saker på vägen. Vi insåg dock att vi borde bli bättre på att göra saker separat med barnen. Behöver inte handla om komplicerade saker men lite egen tid.

Eftersom Umi äntligen fick sova utan att klia så sov han som en sten i 13 timmar, till kl.09.30. Ava som vaknat redan 06.30 fick minsann egen tid med mig. hehe. När Umi äntligen vaknat for vi på några ärenden. Jag insåg att Umi knappast kommer att behöva sin vanliga tupplur vilket ju egentligen passar bra för då får Umi liten egen tid med mig medan Ava sover. Ville pga allergin inte vara så mycket i solen utan mest i skuggan så gällde att hitta på program. Vi hann plantera örter, tvätta alla utemöbler och samla stenar och oliver från marken. Inga skrik, inga kastande utan bara lugn samvaro. Skönt för alla. När F kom hem så gick han och Umi ut och promenera med Xima medan jag och Ava åkte en tur till butiken. Hela kvällen gick smidigt (inga kastande) så tror absolut att vi får bättre oss på den fronten. Live and learn!

Nu hoppas jag att allergin ger sig så att han inte sku behöva lida. Här kommer några bilder från dagen. Ja, vi hann också med en snabb kaffe (som tur hade de parasollen uppe så vi kunde sitta i skuggan) och det är nog en vy man aldrig tröttnar på.




               

torsdag 12 maj 2016

När det inte går som i Strömsö

Hade en riktigt fin dag med barnen igår. Först var vi som sagt på den där toddler movement class och alla var nöjda och glada. När F kom hem föreslog jag family outing med hunden och sen ut och äta. So far so good. Vi for till Qawra till Ocean Basket var vi inte ätit innnan och tänkte att det är det perfekta tillfället för Umi att äta annat än den vanliga pizzan. Han tycker ju dessutom om fisk. Han fick en barnportion fish n chips. Nam nam tyckte han och hann äta halva portionen innan han började spy helt våldsamt. F sprang iväg med honom till toaletten och blev ju själv nerspydd på vägen. När de var borta insåg jag att fasen smeten som fisken är friterad i måst innehålla ägg. Umi är ju allergisk mot ägg och det är det enda som han reagerar på med att kasta upp. Han gjorde det en gång tidigare ett år sedan när min mamma lagat super goda spenat plättar och Umi åt massvis. Han spydde som en fontän den natten. Vi har ju det även bekräftat via allergitest att han är väldigt allergisk mot ägg så han äter det aldrig, förutom då i mini mängder om något kex eller så innehåller ägg, men aldrig plättar/omelett eller något väldigt äggit. Hade tänkt introducera ägg igen för att pröva ifall han eventuellt hade kommit över sin äggallergi men vi kan lätt konstatera att han inte gjort det. Stackaren! F lyckades städa upp dem till den grad att vi trots allt kunde äta vår mat och Umi var helt nöjd när allt väl kommit upp. Som tur hade jag några digestiv kex med mig som han kunde knappra på. Kändes dock inte som det mest lyckade restaurangbesöket. Allt ska man också tänka på.

onsdag 11 maj 2016

Toddler Movement Class

Det var vi på idag! Träffade förra veckan en mamma i lekparken som bjöd med oss. Detta var en testklass för vänner på en ny kurs. Det var super kul och fungerade riktigt bra med båda barnen. Umi lyssnade dock inte så mycket på direktiven (som jag översatt från engelska) eller följde med vad man egentligen sku göra men han hade roligt som bara vad och det är ju huvudsaken. Ava följde också väldigt intresserat med alla barn som hoppade och skrek runt omkring henne. Hon kröp runt och tuggade på diverse leksaker. Det som kanske var det bästa, för mig, var att vi drack en kaffe efteråt med de andra föräldrarna medan barnen fortsatte leka. Centret som heter Ludi är lite som en öppen förskola. Man kan gå dit med sitt barn, de har ett fint lekrum och där är ett café. Sedan har de varje dag olika klasser såsom mamma yoga eller toddler movement och olika diskussionsgrupper. Dit går vi absolut pånytt. Blev dessutom medbjuden till stranden imorgon med ett gäng barn och föräldrar. Suveränt!

tisdag 10 maj 2016

Umi också baby

Umis pratande går raskt framåt. Några veckor sedan hiffade han meningen med också och annat. Allt handlar om också.

Jag: Umi snälla skrik inte!
Umi: Umi neeeej inte skrika, Ava också
Jag: Ava ska inte heller skrika men Ava är en baby
Umi: Umi också baby
Jag: Nej Umi är inte mera en baby
Umi: Umi stor pojke. Pappa också pojke.

Jag: Kom så lagar vi mat
Umi: Umi koka mat. Ava också äta. Ava äta annan mat.

Jag: Kom nu åker vi till lekparken
Umi: Ava också. Ava också gunga.
Jag: Jo Ava får också gunga.
Umi: Umi rutscha. Ava också. Häst. Tåg. Ava också häst, tåg.
Jag: Kom nu går vi till bilen.
Umi: Annan bil. Pappa annan bil, pappa bateau (egentligen moto)
Jag: Pappa har en motorcyckel.
Umi: Hejdå bateau!

Umi ropar från sängen: Umi neeeej inte klia. Mamma klia! Umi bysså!
Jag går och kliar lite på honom och hämtar byxor eftersom han tycker det är jobbigt att somna utan byxor när det kliar i knävecken.
Umi: Bravo mamma. Mamma klia. Ava också klia
Jag: Ava kliar inte.
Umi: Ava också tuti. Ava i annan säng.

Mitt i allt ropar han oftast abeille mamma bi eller fourmi mamma myra. När han lär sig ett nytt ord frågar han alltid Pappa? eller Mamma? med vilket han vill veta hur det är på franska eller svenska. Det är nästan alltid F som fixar (salvar och klär på honom) efter badet och de går igenom djuren på en affisch i badrummet och kroppen medan den salvas. Det är kul att lyssna. Langue mamma tunga, ko pappa vache, gris pappa?, pied mamma fot osv. Ofta frågar han mamma? och ibland när F inte vet ett ord på svenska ropas det mammaaaaa, och så får jag säga vad staket är eller ringklocka. Super kul att kunna diskutera lite mer med Umi och härligt för honom att bli bättre förstådd.

måndag 9 maj 2016

Att vara deras mamma!

Visst är det stort. Att vara mamma alltså! Så väldigt tacksamt trots att man inte får direkta tack av de små aporna men man får ju det i form av kärlek, gränslös kärlek. När det gnälls och de egentligen bara vill komma upp i famnen och kramas lite. När de leker glatt men hela tiden har stenkoll på var du är. När man vaknat mitt i natten till ett sömnigt mammaaaaa. Ja, så många vardagsexempel på när mamma behövs!


Morsdagen till ära sov barnen som stockar och jag sov ostört NIO timmar. Alltså halleluja! Jag vaknade faktiskt först av alla och undrade vad som pågick. Efter morgonsysslorna drog jag på mig en klänning och Umi ropar wau mamma fiiiin, haha, han kan nog den där lilla. Förmiddagen spenderade vi i San Anton Garden och beskådade blommor och sedan i Presidents Kitchen Garden var vi såg djur och åt en enorm gräddbulle och drack kaffe medan barnen lekte. Där finns en fin lekpark brevid caféet så det är perfekt. Djuren måst jag dock säga att var mindre kul att se. Eller ja, Umi tyckte det var super att se både hästar, åsnor, getter, lamm, kaniner, hönor, laman och whatnot men djur i små inhägnader/burar är något så förbaskat motbjudande att jag verkligen tycker det borde vara olagligt. Hur som haver så var det en fin dag.




Tycker om denna bild på Ava. Lite smutsig som hon alltid är, vilken man ju blir när man kryper ute som inne, och ofta med något att knappra på i handen och på tok för stora skor som hon endast hade på sig tillfälligt. Allt hon har på sig är ärvt från familj och vänner, just så som det ska vara! Gullen!


Och en bonusbild från idag. Umi ser lite blasé ut men nå man kan ju inte alltid lyckas på bild. Ava ser nästan större ut än Umi men det är nog vinkeln och höjden på stolen för större än Umi är hon inte ännu, men nästan lika stor och många kläder kan de redan dela på.



fredag 6 maj 2016

Äta på restaurang med småbarn

Här går vi åtminstone en gång i veckan på restaurang, hela gänget, ibland till och med två. Tycker det fungerar suveränt bra. Vi har dock några små system som också gör att det löper smidigt. Först och främst går vi tidigt, dvs klockan sex-halv sju just när de flesta restauranger öppnar. Medan vi andra väntar på maten så äter Ava mat som vi värmt färdigt hemma. Trots att hon är en snabb ätare så drar man lite ut på det. På de flesta restauranger vi besökt kommer maten snabbt så just när hon ätit färdigt så kommer maten. Umi har antingen en leksak med som han pysslar med under väntan eller så äter han riskakor. Umi får alltid pizza för det äter han garanterat och vi äter inte det hemma så det blir lite av en happening. Ava får knappra på några pizza kanter och hålls därmed nöjd resten av måltiden. Vi kan med andra ord i ganska lugn och ro äta, dricka ett glas vin och njuta.
 

 

Oftast när man sväljer den sista biten börjar Ava bli mätt och kastar kanter omkring sig och babblar högljutt. Tid att ta notan. Ibland hinner vi med en espresso men oftast inte. A och O är att inte dra ut på det hela. Sen när man ätit och alla ännu är nöjda, även folk i borden brevid, så går man. Hela uteätande är över på typ en timme. Vi går när restaurangen börjar fyllas. Visst kan man sitta längre men då börjat barnen bli högljudda och rastlösa. Om Ava ännu knapprar på pizza kanter medan Umi blivit mätt så kan han ibland får se på ett avsnitt Shaun the Sheep så vi hinner med den där espresson, som pricket på iet. Annars får ingendera se på videon under måltiden. Eftersom det är så betydligt mycket billigare att äta ute än i Finland så känns det inte som årets grej att gå på restaurang utan det ger vardagen den där lilla guldkanten för visst njuter man något otroligt av att äta på en terass vid havet.


Lite småkär i bilen

Jag är faktiskt jätte nöjd med bilen vi köpt. Färgen var inte alls mitt första val men har nu till och med börjat tycka att den är ganska snygg. Bilen är liten och smidig men samtidigt rymlig. Med andra ord perfekt för Malta. Jag köpte en suveränt bra bil-trasa så nu kan jag polera den lilla pärlan dagligen. Hah!




Med rediga kökshandskar fixar man allt

Hade helt eländiga trädgårdshandskar som var såpass dåliga att mitt ivriga ogräs rivande övergick helt och hållet till vattnande. Idag i butiken när jag stod och valde en trasa som passar biltvätt såg jag tjocka tajta (har små händer) plastiga kökshandskar. Med dem har jag nu rivig ogräs, såndäna jätte stickiga växter med vassa taggar, och har inte känt ett dugg. Perfekt! Handskarna blev dock till den grad svettiga att jag med stor möda överhuvudtaget fick dem av mig.

Tänkte på det idag hur härligt det är med trädgård. Inte bara att kunna spendera tid i den och njuta av det gröna och palmträdbladens prasslande ljud i vinden utan det att man alltid har något projekt. Ibland större, ibland mindre. Igår fick jag för mig att flytta alla stenblock som varit mitt i trädgården och är farliga eftersom de flesta är söndriga så de har farligt vassa kanter. F började flytta på dem men ivern tog slut i samband med ökad arbetsmängd. Igår fixa jag det och kände mig som värsta urkvinnan när jag släpa och stånka på de förbaskat tunga stenblocken. Tror jag lätt blir rastlös utan liknande projekt. Visst har vi kul med barnen och inte en endaste dag hittills har vi bara stannat hemma utan alltid har vi åtminstone gått en sväng till lekparken och druckit en kaffe. Men när de sover gör man gärna något annat än diskar. Vissa dagar kastar jag mig i vågrät position med laptoppen i famnen men inte vill jag heller göra det varje dag. Där kommer det fantastiska med att ha en trädgård. Bara att dra handskarna på och börja dra ogräs, vattna, fixa eller som idag tvätta jag faktiskt bilen för hand och drog sedan ogräs. Snacka om effektivitet. Eftersom barnen drar en maraton siesta (ibland sover Umi bara en timme) så har jag även hunnit med vågrätt position.

torsdag 5 maj 2016

Vad heter Mamma & Pappa?

När vi berättat åt Umi vad vi egentligen heter, annat än mamma och pappa, så har han bara skrattat och sagt näää. Men idag lossna det.

video






tisdag 3 maj 2016

Att gå in till sovande barn

Varje kväll innan jag lägger mig går jag och kollar på barnen. Rätar till täcket, stryker dem om kinden och önskar dem god natt. Det är något otroligt fridfullt kring barn som är gosigt varma och de där små läten, de små snarkningarna alltså. Blir varje kväll lika varmt i hjärtat när jag ser dem där i varsin säng.

Lek i bilder

De senaste dagarna har det blåst verkligen hårt här och som när det regnar håller Malteserna sig inne. Äh, sa jag igår på eftermiddagen. Vi drar på oss jackor och mössor och går ändå ut i blåsten. Man är ju inte gjord av socker. Som anat var vi de enda i lekparken men va skönt det var!



Här har vi Ava i full lek från de senaste dagarna.

 

Idag när det igen blåste så attan så tog jag barnen till ett inomhus lekrum som finns i ett av de stora hotellen här i Mellieha. Vi var där innan det öppnat men blev ändå insläppta. Där var inga andra barn vilket var kanske lite tråkigt för Umi men super för Ava för då kunde hon krypa runt vilket är omöjligt när där är 30 vilda barn som springer runt. Svårt att fånga dem på bild.


         

Sen tog blåsten en paus så vi gick ännu på kaffe ner till stranden. Mamma kaffe ropar Umi när han tycker det är dags. Ja, han har äntligen börjat säga kaFFe och inte kakka, som han kallat det framtill nu.


På tal om helt annat så ryms vagnen och Xima så här bra in i bakluckan! Trots att det är en liten bil så finns det ändå gott om utrymme. Perfekt!