Roadtrip - del 1

Resan upp till  Vasa gick över alla förväntningar. Vi hade planerat att föra Umi till parken för en timme på morgonen dagen vi åkte så att han sku få leka av sig och få en dos frisk luft men så vaknade vi till ösregn. Nej suck! Men turen vände och regnet upphörde passligt till Kl 09 när parken öppna så han kunde gå, yes! Halv 11 plockade vi upp honom och framme i Vasa var vi Kl 16.30. Då när han inte sov så var han nöjd och munter medan Ava sov hela vägen förutom en matstopp. Hade tänkt att resan sku ta längre och att det höras någon form av gnäll men nej. Det hjälpte säkert också att när vi hade 60km kvar och han varit så himla duktig så fick han en present, en mobiltelefon för småbarn. Den var verkligen uppskattad. Bör nämnas att resan gick helt utan att visa tecknade serier eller dylikt på telefonen (vi har ingen ipad).

är vi ren framme?

I väntan på mat i Björneborg, på Grilli Pori

Gänget

Rummet vi bokat var också väldigt bra. För det första stort så den finns plats för alla grejor och att leka, och för det andra eget kök, soffgrupp och stort badrum med bastu. Plats och kök är nog helt a och o.

Idag hade vi fullt program, träff med vänner både på förmiddagen och eftermiddagen, och så vaknar jag kvart i nio till att alla sover (!). Hade aldrig tänkt att man nästan kunde missa hotellfrukosten med småbarn, haha, men vi hann! Kom dock lite senare än planerat till första träffen, till min kompis Cilla med barn. De hade hus med enorm gård, hund och får, så också Xima stortrivdes.

Cilla, Ylva och fåren

Bää Bää

Det var så himla kul att ses. Umi däckade i bilen så vi fick turista lite så han sku få sova åtminstone en timme innan nästa träff. Sedan åkte vi till Jessica och Henri med sonen Vilmer och deras två hundar som vi vaktat i Gabon. Vi lärde nämligen känna dem när vi bodde där. Xima bodde även hos dem när vi åkte till Europa. Så roligt att träffa dem och Umi var i sitt essä som vanligt, full fart non stop. Till hotellet kom vi kl 19 och då var Monsieur nog rätt trött. Blev en lång dag för honom men passade bäst så och dessutom hade han nog jätte roligt. Imorgon har vi en kort körning med träff på eftermiddagen. Efter det känner vi ingen innan Rovaniemi.

Har allt varit ljusröda moln och dans på rosor? Fick nog lite svettis på frukosten som yrvaken när Umi satt och vråla HEJDÅ KIITOS till alla som gick förbi. Trots att det var ganska komiskt och egentligen bara positivt så blir man ändå sådär svettig och nervös och hoppas ingen störs vilket ju är absurt. Varför får ett barn inte babbla glatt, ja OK ganska högljutt, utan att man skäms? En annan stor skillnad är att vi är vana med att han sover lång dagssömn när man själv hinner chilla eller helt enkelt tänka färdigt en endaste tanke och att hemmet är Umi-proof medan han nu sovit i bilen och är full on resten av tiden och i hotellrummet finns en massa intressant (minibaren som inte går att låsa är väldigt populär som exempel) att pilla på, så man sitter inte precis och slösurfar på Internet, hehe.

Väldigt kul att vara på resa och hoppas resten går lika smooth!

Enjoying high life