lördag 20 december 2014

Julstress

Man kan läsa överallt om julstressen och hur man kan hantera den. Vad beror denna stress egentligen på? Kan förstå att miljoner olika rätter till en massa folk kan orsaka lite stress, men resten? Är det så att man vill skapa nån form av "perfekt" stund och skapa mysiga minnen, speciellt då för barn och så börjar man stessa över tanken att det kanske inte blir så? Det verkar som om många också har så himla höga ambitioner. Måst man verkligen baka lussebullar, laga kola, dekorera hemmet, laga mat i en vecka, köpa och packa presenter, julstäda och what not om man är trött, ensam, inte har lust, har gnälliga barn och ja finns miljoner olika orsaker varför man helt enkelt kanske borde tona ner alla märkliga idér om vad man borde göra inför jul. Handlar det inte om att chilla, fram för allt, och vara glad att man har någon att fira jul med. Finns många som firar julen ensam, frivilligt eller ofrivilligt. Jag hoppas att de som stressar över julen kan relaxa och njuta istället och att alla barn får uppleva en jul utan berusade vuxna.

2 kommentarer:

  1. Jag håller helt med dig om att man borde chilla och ta det lugnt. Men det är helt jättesvårt tycker jag. Jag gillar verkligen inte alls att vara stressad, men på något sätt hopar sig saker bara mer och mer inför jul. Utöver den vanliga vardagen vill jag att det ska finnas ett julmys, typ pepparkaksbak, julkalender och skriva julkort. Men det gör mig helt galet stressad att fixa det där extra när den vanliga vardagen tar upp all tid redan från början. Och det är ju helt sjukt egentligen, hur kiva är det nu sen när myset blir till stress? Men sen vill jag ändå att barnen (eller nu kanske främst det äldre i det här skedet ännu) ska uppleva pepparkaksbak, julklappsfix, laga julgodis och julgranspyntande och sånt.

    Det som spökar där bakom är tror jag en bild av hur jag tycker att julen borde vara och sen att försöka leva upp till det trots att tiden kanske inte räcker till. Och då borde jag ju bara släppa det och chilla i stället. För det är ju lugnet som sist och slutligen är det kivoga med julen. Inte den arga stressade mamman. Men det är svårt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan tänka mig att vardagen + allt annat lätt hopar sig. De flesta jobbar in i det bittra sista, dessutom ofta lite mer än vanligt för att sen kunna semestra, + att de har förväntansfulla barn hemma, huset ser kaotiskt ut, presenterna är i butiken, granen på backen och själv är så trötta efter en hektiskt höst att de bara sku villa ligga på soffan under en filt.Och ja visst låter det ju som rena rama stressen! Pust!!

      Och förstår att det är så mycket man VILL men känns som att om man börjar känna julstressen så är det kanske bäst att bara göra en grej med barnet, typ baka pepparkakor istället för att göra det och julgodis och och och. Roliga är nog att vara tillsammans och göra små saker :) Granen kan man kanske snabbt pynta på kvällen, hehe, när barnen sover och surprrrrrissseeee på morgonen.

      Sen är det ju också intressant att julstressen är så individuellt, jag menar att vissa stressar av just bekande medan andra njuter av det, vissa stressar av paketen osv. Och visserligen stressar många sådär allmänt av lite allt. Kanske det också är OK att lite julstressa, så länge det inte tar över det roliga :)

      Radera