tisdag 8 maj 2018

Drömmer som min mor och ett jädrans morgonhumör

Ava är nog den i familjen med den starkaste karaktären. Kan man säga så om en tvååring? Envis som pesten är hon också. Det går inte att missuppfatta hennes åsikt. Och samtidigt så underbart glad och möjlig. Mademoiselle har äntligen beslutit sig för att skippa blöjan. Hurraa!


Umi är den som drömmer, skriker och har sig på natten, precis som min mamma. Min mamma skrämmer vettet på min pappa med sina nattliga skrik. Det bästa var ändå när de nyligen berättade hur min mamma kastat sig raklång ur sängen för hon i drömmen var målvakt och sku fånga bollen. Huhu. Tror Umi fått hennes gener i denna fråga. Han talar och skriker i sömnen, men har hittills inte ännu traskat omkring. Får se om han börjar gå i sömnen. Sku inte förvåna. Ett saligt morgonhumör han har också utvecklat. Han var så jäkla sur idag att han inte hade spegeln som Ava hade. Ingen fatta vad han tala om tills jag insåg att det var det han drömt om. Länge satt han och hulkade med krokodiltårar efter spegeln. Sen vips vaps är han hur nöjd som helst. Mycket känslor hos den lilla fyråring.

Som ni ser så ser Umi trött ut. Umi fick ha hemmadag igår eftersom han sovit dåligt och klagade på ont i huvudet. Hunden skulle dock ut så här har vi duon på en snabb hundpromenad på morgonen.
Här är en bild från en av de många eftermiddags hundpromenaderna. SÅ skönt att lufta alla innan middagen. Älskar dessa promenader. Dock hinner jag mer sällan hem till dem från jobbet. Temperaturen är också perfekt. Man glömmer hur hett det sen blir på högsommaren.

 Jag och Xima hade också lite quality-time och promenerade på tumis. Också rätt skönt det med.

måndag 30 april 2018

Bilder från vardagen

Blogger den fortsätter att lida men datorn min har blivit fixad, juhuu, så här kommer några vardagsbilder, suddiga enligt tradition.


Umi hade Sports Day i skolan. Hela förmiddagen i tre hela timmar höll de på att springa, hoppa, kasta vattenballonger m.m. Han var mycket glad att vi var där och beskådade spektaklet.


Min utsikt från jobbet.


Fast egentligen ser det mer ut såhär:


Vädret har tillått några stranddagar. Umi och jag gick halvvägs i havet och lekte en god sund medan Ava och F tittade på oss som om vi vore barbarer. Kallt (!) skrek de båda.


Barnen växer och speciellt Ava har vuxit på längden och blivit en rikigt liten flicka istället för toddler.



Sist men inte minst har grillsäsongen börjat!



Vi gav upp tanken med att flytta. Vi försökte nog och gick och se massvis med lägenheten men nej inget kändes bra. Har dock lyckats övertala hyresvärden att installera AC till sommaren så med det i tankarna bor vi gärna kvar över sommaren, njuter av trädgården och kollar på nytt i höst när priserna igen sjunker efter säsongen.

onsdag 11 april 2018

Blogger den lidee

Vardagen, ja vardagen, suger upp tiden. Det är jobb, det är barn, det är matlagning, hundpromenader, vänner, sol i trädgården, mina föräldrar som var på besök i 10 dagar (!), bostadsjakt, lek, grillning, läsning, umgänge och allt där emellan som tar all tid från bloggen. Och det hjälper inte att min dator sagt upp kontraktet. Måst kolla om den går att fixa, men inte fått det gjort, trots att det är en månad sen...

Så mycket jag vill skriva om, roliga saker barnen säger, saker som är kul att ha som minne från denna tid i livet, men ibland tar dagen sluts alldeles för tidigt och energin sugits ur kroppen och knoppen.

Men vi är här, alla mår bra! Barnen hade ett evighets påsklov, jag jobbar skift, ibland kl 09-17 och ibland 17-01, F sköter hemma rumban, xima njuter av solen i trädgården och vardagen rullar på. Alla är ganska nöjda med sitt.

Umi funderar på så mycket och frågorna tar aldrig slut:
- vad är egentligen en Hero?
- vem är Good Guy?
- varför teacher säga chicken nuggets inte e healthy, vad är healthy?
- varför koka broccoli?
- why mamma gå på jobb?
Osv osv

Sku gärna lägga upp lite bilder men lyckas inte via telefonen, nå, en vacker dag igen!
Nu har barnen somnat, F gick ut med en kompis på en välförtjänt öl efter att ha skrubbat rent hela huset, shoppat, fixa tvätten, sopat i trädgården och laga mat så att jag inte ska göra det imorgon på min lediga dag. Det är vad jag kallar vardagsromantik! Nu ska jag äta upp barnensp påskchoklad

tisdag 13 mars 2018

Blue is for boys - pink is for girls

Det är först nu som Umi verkligen påverkats av sina klasskamrater.

Här om kvällen vid läggdags ropade han förtvivlat:

Umi: Mamma, finns det monsters under the bed?
Jag: Va? Monsters? Nå verkligen inte. (Vi har aldrig talat om monsters eller sett på något som handlat om det osv)
Umi mer förtvivlar med darrig röst: Kanske lite kolla?
Jag: Vem har sagt att det finns monsters?
Umi: Oliver! 
Jag: Aha, men vet du Oliver har inte hund! Vad gör Xima om någon kommer?
Umi: Skäller
Jag: Ja precis. Vad gör Xima nu?
Umi: Sover.
Jag: Tror du inte att Xima sku skälla om det sku finnas monsters?
Umi: Jag tror nog det. Oliver har kanske monsters, inte Umi och Ava. Xima sover!
Jag: Precis. God natt!

Puh!

Ava envis som bara den vägrar pottan trots att vi vet att hon kunde använda den. Umi hade slutat med blöjor när han precis fyllt 2 år. Ava är redan 2,5. Man ska inte jämföra barns utvecklan men vet att hon bra kunde men hon är bara så envis.

Vid kvällsbestyren

Jag: Ava, sitt ner på pottan så kan jag borsta tänderna.
Ava: Ava vill int. VILL INT
Jag: Varför det?
Ava: Ava inte hätta hjumppa där, det e Humis potta.
Jag: Vill du att vi köper en egen potta åt Ava.
Ava: Jååå, Ava bjuu potta.
Umi: Inte kan Ava ha blue potta, blue is for boys, pink is for girls (säger han som alltid tyckt om och valt ljusrött över annat. Pottan han valde är ljusröd).
Ava: AVA BJUUUUU
Jag: Umi, vem har sagt att blått är för pojkar? Alla får och kan ha alla färger.
Umi: Liam sa att girls like princess och pink, och blue är för boys. 
Ava: Ava BJUUUU
Jag: Jo, Ava du får en blå potta.
Umi: Kanske Umi lite låna. Titta Ava, fin pink potta här. Ava kisi där.

Det är omöjligt att undvika alla dessa influenser från alla tänkbara håll under barnens uppväxt, så det gäller bara att själv leda med gott exempel. 

lördag 10 mars 2018

Ny vardag med nytt jobb och eventuell bostadsjakt

Här händer en hel del. Jag har börjat denna vecka på nytt jobb, i en för mig helt ny och främmande bransch. So far so good. Trevliga nya kollegor. Vi är ett team på 5 som började samtidigt så man behöver inte ensam gå runt och se ut som ett frågetecken. Efter ett par veckors inskolning börjar det sedan på riktigt. Kommer efter skolningen att jobba skift, två veckor kl.09-17 och två veckor kl.17-01. Får se hur det kommer att kännas, kvällstrött som man blivit med åldern. 

F håller uppe hemmafronten. Vi tycker det är härligt att ha möjlighet att ha ena föräldern hemma när barnen är små. Skolan slutar dessutom redan kl.13.30 så vi slipper fundera på alternativa lösningar. Kanske F dessutom kommer att kunna dyka på våren/sommaren de dagar som jag jobbar kvällskift. Vi får se hur det börjar löpa när jobbet väl kommer igång. 

Vi leker med tanken att flytta, här i Mellieha. Finns en del grejor här hos oss som vi tröttnat på trots den suveräna trädgården. Men tamme tusan vad hyrorna skjutit i skyarna under de två åren vi bott här. Det är helt absurt. Mäklarna är också ett skämt. Man får pressa så in i norden att komma nån vart. Vi hade sett ett hus, med trädgård, med fantastiskt utsikt inom vår prisklass eller ja verkligen i övre kanten men vore ha varit värt det. Frågade några mäklare om huset, för alla bostäder finns på alla mäklares sidor. Ja, det är en djungel. Men fick bara oklara svar om att det snart blir ledigt men man vet inte exakt osv. Till sist gick vi och ringde på och frågade de som bodde där om de tänkt flytta och om vi kan få nummern till hyresvärden. Mannen skratta och sa att de bott där i fyra år och har inga som helst tankar på att flytta. Ja ja där ser man sen. Har inte ännu hittat något vettigt. Såg ett intressant "townhouse" i centrum av Mellieha med gåavstång från skolan med en stor innergård och enorm tak terass med härlig utsikt, men utan parkering/garage. Vilken mardröm, så ja, det går inte. Nå, i får se hur det framskrider. I värsta fall får vi bo kvar. 

Barnen mår bra och säger mycket lustiga saker som man konstant borde skriva upp. På fredagen kommer mina föräldrar vilket vi ser jätte mycket fram emot. På lördagen har vi ett litet kalas för Umi som fyller 4 år. Hans bästis Nina, från klassen, kan inte komma men hoppas att de andra inbjudna kommer. Vi skippar the maltese style birthday party och kör på chips/popcorn, frukt, juice (kaffe och kanske någon kall öl för vuxna), glass och som lek mete. Umi tyckte det lät bra. Eller det är faktiskt han som planerat det så. 

Idag var det +21C i skuggan. Aj että vad vi njöt. Fick sedan dille och fixade en massa i trädgården med Umi medan Ava sov siesta. Det är som en djungel efter vintern, så mycket att rensa. Har redan förra veckan rivit upp massvis av ogräs, klippt ner det enorma mimosa trädet innan det slår ut i blomm, så idag planterade vi om några plantor och fixa med krukor och sånt. Man kunde hålla på hur mycket som helst. Ja, trädgården, den tycker vi minsann om, men om det bara var lite modernare inne, ha ordentliga väggar (inte bokhyllor...), ens en dörr man kunde stänga, AC för att kunna leva med +38C INNE på natten osv osv. Men som sagt, får se hur det blir. 

lördag 3 mars 2018

Windpower

Hörts i bilen:

Umi: Pappa, vad är det där?
F: c'est comme un windmill.
Umi : Det är ingen windmill, that's windpower. Den snurra runt med super strong wind och sen göra electricity.

Man blir nog mäkta imponerad över allt de lär sig i skolan

söndag 25 februari 2018

Musen den skyldige

Morgonens konversation i badrummet:

Jag: Umi, sluta klia.
Umi: Int kliar jag.
Jag: Visst kliar du, jag ser ju.
Umi: Då ser du nog fel.
Jag: Titta, du har kliat här (pekar på armen) jätte illa på natten.
Umi: Det var nog inte Umi.
Jag: Just så, vem var det då?
Umi: Musen! Det var nog Musen som klia. Musen kliar alltid jätte mycket.


Va bra att vi fått fast boven. Måst ta och ge lite Atarax åt musen.

lördag 24 februari 2018

Barnkalas på Malta

Barnkalas på Malta firas med pompa och ståt. Det är ingen frågan om att bjuda hem några kompisar på saft och kaka utan lokal hyrs på diverse lekland eller i hotell, det finns hoppslott, entertainers, varmmat för alla (inklusive föräldrarna), kakor, goodie bags och what not. Nu snackar vi kalas för 4 åringar.

Haft chansen att nu delta i 4 Maltesiska kalas, senast idag. Umi var en av de få bjudna från klassen, resten var den stora tjocka släkten. Vi var de ända utlänningarna. På de andra kalasen har hela klassen varit bjuden, dvs 20 barn med föräldrar. Tycker det är så guld värt att få ta del i dessa evenemang. Snacka om kulturskillnader. Dessutom roligt för mig att tala med föräldrarna för idag kände jag verkligen ingen från förrut. Alla berätta hur omtyckt Umi är i klassen. Faktiskt roligt att höra. Läraren säger alltid att han är duktig på att ta hand om sina vänner. Härlig egenskap som jag hoppas håller livet ut.

Umi har varit jätte blyg/osocial på kalasen men idag hade han eld i rumppan och lekte med alla. Han åt dessutom en hel stor pizza vilket imponerade stort på alla eftersom de andra barnen åt en slice. Haha. Ava som också fick delta idag (eftersom F är bortrest) var inte mycket sämre. Hon åt en enorm portion franskisar och nuggets, följt av kaka och kex. Haha. Inga fel på aptiten minsann.

Imorgon skall vi på italienskt kalas i ett stall. Härligt med vänner och program.

onsdag 21 februari 2018

Barnen, hunden och jag!

F åkte igår tidigt på morgonen till Paris och stannar en vecka. Har en del att fixa med lägenheten där. Han tömmer den totalt förutom säng och soffa typ, målar om (igen), fixar smått och gott osv. Bra att få det gjort så kan vi hyra ut den fresh och fin för långvarig hyresgäst. Tidsmässigt passa det perfekt att han åkte nu. Kalender fixade vi också såklart. Det tycker barnen om. De räknar själva hur många nätter det är kvar och talar om kommande dagar.


Med andra ord är det barnen, jag och Xima här. So far so good. Gäller att knacka i trä för annars jinxar man ju det. Barnen är i skolan på förmiddagarna och idag på eftermiddagen var vi till bondgården vi brukar gå till. Det är så super ställe fast en höna bet Ava i fingret idag och hon blev lite förskräckt och ville inte efter det mata hästarna. Bilderna från någon vecka sen.

 

 

Förövigt har det regnat en del vilket barnen tycker är roligt för det innebär stövlar och fritt fram att hoppa i pölar. Smutsiga barn = glada barn. Hoppa bara, tvättmaskin snurrar bra.

Vi har två kalas att gå till detta veckoslut så går minsann ingen nöd på oss. Dessutom behöver jag inte jonglera barn och jobb med allt som det innebär utan kan fixa nödvändiga saker under dagen och sedan fokusera helt på dem. De börjar dessutom uppnå en sådan ålder att saker och ting kan förklaras och diskuteras,. Idag efter bondgården hade Umi ingen större lust att gå och promenera med Xima utan ville hem och laga middag. Men efter en stunds diskuterade om var Xima då ska kissa så tyckte han att kanske vi nog ändå kan gå snabbt och SEN laga mat. Inga sura miner. Duktiga!

Och hurra, vi fånga vår kompis, musen! Köpte en ny musfångare, en tub vart den går in och sedan stängs en lucka bakom. Super effektiv och ut kunde vi släppa en levande mus. Ja, vi gick nog långt från huset innan den släpptes fri. Umi tyckte det var ganska spännande.

söndag 18 februari 2018

Livet efter resan!

Bloggen blev så tyst för jag tycker liksom att jag borde skriva en fantastisk reseberättelse innan jag kan fortsätta som vanligt, men ja, det blir aldrig av. Dessutom har min dator strulat. Resan var helt fantastisk och jag kommer nog eventuellt en vacker dag skriva om den. Det är bara så mycket jag vill berätta om.





Vardagen rullar på. Vintern på Malta är förbaskat kall, eller ja inte egentligen ute, men inne. Sådär rått kallt så man fryser konstant trots lager på lager, yllesockor och tofflor, té och en massa filtar, brasa, gasvärmare och batteri. Alla väntar på varmare väder, och ja snart, riktigt snart borde det komma. Våren på Malta är helt fantastisk.

F tycker Ava talar som en dansk och fattar noll vad hon säger. Hon pratar mest svenska och lämnar valfria bokstäver bort och tillägger bokstaven -h- lite här som där. Jag förstår henne rätt bra men F säger ofta, alltså nu kan du inte mena att du förstod ett skvatt av vad hon sa, men vihi gör jag det. Hon säger tillexempel inte så ofta mera Mimi för Umi utan kallar honom Huuuumi. En annan favorit är "i love you" som hon säger och klänger fast sig i benet om hon vet att hon gjort något dåligt. Jaja, försöker redan smooth talka en. Envis som pesten är hon men härligt gullig. Hon är mycket kärleksfull med de människor hon litar på, som våra nära vänner, hon kastar sig i famnen på dem, pussar och kramar. De som inte sluppit genom Ava-testet blänger hon skeptiskt på. Haha! Xima är en av dem som helt klart klarat testet.


Umi fungerar som vanligt. Glad i skolan med många vänner. Babblar på och talar mycket om sånt som hänt länge sen. Kommer du ihåg... x... hör man stup i kvarten. Han blandar dock igår, imorgon, några dagar sen osv så ibland får man anstänga sig extra för att riktigt förstå vad han tänker på. Han kan som exempel säga Kommer du ihåg imorgon hos mommo och affa när laga potatismos, pam pam, sådär. Gäller att hänga med i svängarna. I detta fall är imorgon nämligen förra sommaren. Han är rolig att göra en massa med och fyller 4 om en månad. Han funderar en massa på sitt kalas och har beställt mete, glass, blå present och chips. Ja, det kan vi väl fixa!

Vi lever med andra ord den goda vardagen och är rätt så nöjda trots frusna kroppar och snoriga näsor.

lördag 16 december 2017

Lite julfiilis

Hemskt mycket julstämning får man nog inte i knallande sol och +20C men mellan varven har det varit blåsigt och regnigt och när man sitter framför brasan med julmusik i högtalarna och barn som vrålar jingle bells ikapp så får man nästan lite julfiilis. Nästan. Umi talar inte alls om paket eller julklappar utan är endast intresserad av christmas songs and lights. Under den senaste veckan har vi bakat, klippt några snöflingor och då lyssnat på julmusik.



Vi har faktiskt inte dekorerat hemma eftersom vi åker bort. Umi hämtade dock på fredagen hem några mycket fina verk han gjort i skolan. De hängdes genast upp.

 

          

Ava fick en present av sin dagmamma som uppskattades mycket.


Umis lärare hade packat en påse fylld med choklad som julgåva och en bonuspåse åt Ava. Hur snäll kan man vara, alltså?! Hon är fantastisk.

Vi som hade tänkt att det nog inte blir några julklappar i år har ändå lyckats samla på oss en liten hög att ta med. Böcker åt både barnen och mig på svenska av mina föräldrar och mormor. Guld värt! Vi tar med dem alla! Finsk choklad åt F. Varsitt ritblock och tuscher åt barnen. En liten leksak och en påse kulor som man kan trä på tråd var, och ja, sen ännu ett mini gosedjur var som de ska få på flyget. Ganska perfekt med andra ord.


Jag var igår på en flickmiddag var det plötsligt sattes igång och sjöngs happy birthday. Haha. Det är alltså min födelsedag imorgon. Det var så roligt. Vi var 8 stycken hemma hos en. God mat och sjukt roligt kväll. Galna jultraditioner med knäppa presenter som bytte ägare. Oj vad vi skratta.


Lite sådär!

Jag: Vem har du lekt med idag i skolan?
Umi: Nina Marie, alltid Nina Marie, hon är Umis best friend.
Jag: Leker du ibland med andra barn också?
Umi: Nä, bara Nina Marie.
Jag: Men Oliver då?
Umi: Han är lite fast.
Jag: Vad menar du? Att han springer för fort?
Umi: Jo! Oliver är super fast. Umi kan inte springa så fast.
Jag: Ava då? (en flicka på klassen). Hon verkar alltid så glad.
Umi: Ava är funny, men bara lite best friend, inte som Nina Marie.
Jag: Hur är det med Enzo?
Umi: Hmmm, Enzo är lite sådär.
Jag: Vad menar du?
Umi: Enzo talar aldrig något.
Jag: Oj, brukar han vara lessen?
Umi: Nä, inte lessen, han leker nog men mamma, Enzo är nog lite sådär!